Sanningen om kuppen i Venezuela: "The revolution will not be televised"
Den 23 oktober 2003 kunde vi i svensk TV (kanal 1) se ett häpnadsväckande reportage om kuppen mot Venezuelas president Hugo Chavez. Två irländska dokumentärfilmare, Kim Bartley och Donnacha O´Brien, var av en tillfällighet i presidentpalatset när militärkuppen ägde rum den 11 april 2002, och de filmade allt som hände. Chavez själv fördes bort från Caracas av höga militärer och oppositionens ledare upplöste det folkvalda parlamentet. Allt framför kamerorna.
I de privata mediakanalerna som helt kontrolleras av högeroppositionen spreds budskapet att Chavez avgått frivilligt. Men inom 48 timmar hade miljoner Chavez-anhängare gått ut i demonstrationer och ringat in presidentpalatset. Chavez fördes tillbaka och kuppmakarna flydde. När en stor del av det venezuelanska folket var i rörelse och tvingade kuppmakarna på reträtt förtegs det helt i de privata TV-kanalerna. De sände i stället filmer som Pretty Woman och Tom och Jerry.
Dokumentärfilmen som på engelska fick namnet The Revolution Will Not Be Televised har visats av bland andra BBC och har vunnit pris, men högeroppositionen i Venezuela har nu organiserat en kampanj för att stoppa spridningen av filmen. I spetsen för kampanjen står en av de privata TV-kanalernas producenter, Wolfgang Schalk, och han har redan haft vissa framgångar.
Filmvisning stoppad
I november 2003 skulle dokumentärfilmen visas på Amnesty Internationals filmfestival i Vancouver. Organisationskommittén kom under hård press från Chavez motståndare och beslöt i sista stund att ställa in visningen. Amnesty Internationals talesman John Thackaberry sa enligt tidningen The Guardian (22 november 2003) att beslutet fattats efter att Amnestys personal i Venezuela uttryckt att filmvisningen kunde hota deras "fysiska säkerhet". Detta säger en hel del om den "demokratiska" oppositionen som alltid hyllas i svenska tidningar.
I Spanien visades filmen i november av Venezuelas ambassad i Madrid. Då kom anhängare till oppositionen två timmar i förväg och lade beslag på så gott som alla platser. Detta för att hindra andra från att se filmen. Filmvisningen ägde rum i House of Americas, som utnyttjas av många latinamerikanska ambassader. Trots att ledningen för House of Americas deklarerade att de inte stod bakom filmvisningen utan bara hyrde ut ett rum fick dess chef sparken efteråt.